Kommunikationen i Rakelnätet fungerade inte optimalt under den stora skogsbranden i Västmanland, det är något som flertalet personer på plats rapporterat om. Problemet har inte varit tekniken, utan användningen av Rakelsystemet enligt MSB.
MSBs roll under branden var att stötta med teknik och se till att nätet fungerade enligt Emil Granström, leveransansvarig Rakel. MSB lånade ut Rakelmobiler till insatsen samt säkrade att nätet fungerade genom tekniker på plats, tillhandahållande av reservstationer samt genom förstärkningar av nätets kapacitet. Enligt Emil fungerade nätet bra rent tekniskt men andra, troligen mänskliga, faktorer gjorde att samband via Rakel inte fungerade rätt under hela insatsen.
Användare på plats vittnar om att räddningsledningen hänvisade sambandet till mobilnäten istället för Rakel på grund av sambandsproblem i Rakel. Detta är något varken Emil eller Urban Rönnqvist, funktionsansvarig Rakel hört talas om. – Vi hänvisar till räddningsledningen i det fallet, det jag hörde var att många var ovana att arbeta under dessa förhållanden med många användare på plats och med samverkan över organisationsgränser, menar Urban.
Att räddningsledningen hänvisade användare till mobilnäten beror sannolikt på att samordnade talgrupper saknades vilket ledde till att de som var där inte kunde prata med varandra. -Det är en brist som uppdagades vid Salabranden att för räddningstjänster så saknas en talgrupp som kan användas nationellt, berättar Urban Rönnqvist. Samtidigt står det i de nationella riktlinjerna att i planeringen av sin kommunikation ska användarorganisationerna analysera sitt kommunikationsbehov och inprogrammera de talgrupper som man kan förutse sig behöva, detta bör då täcka de flesta behov, menar Urban.
Enligt uppgifter hände det att Försvarsmakten kastades ut ur Rakel, något som varken Urban eller Emil hört talas om. -Stundtals blev det ju högt tryck vilket vi parerade genom att öka kapaciteten i nätet. En del kan ha uppfattat att de blev utslängda ur nätet eftersom de kanske inte visste hur man gjorde för att köa för sändning på handapparaten. Många är nog vana att bara trycka och prata i radio från sin vardag, i denna situation var det istället kö i näten stundtals, menar Urban. Senare under insatsen ökades kapaciteten, men i början var det kö.
MSBs roll under krisen de två första veckorna var inte att stödja sambandet, det fanns personal från MSB på ledningsplatsen men ingen med denna uppgift. Det fanns personal från MSB på plats som stöttade sambandsledningen, men inte med sambandsplanering via Rakel. Först Den 13 augusti begärde räddningsledningen stöd för sambandsplanering, två veckor in i krisen. MSB fanns alltså där för att ta hand om Rakelnätet, men inte för att stödja Rakelanvändarna eller hjälpa till med Rakelsambandsplanering.
Bilden av vad som hände är inte helt klar, utan kommer att klarläggas genom den erfarenhetsinsamling som påbörjades under november. Frågor som om de nationella riktlinjerna följdes och om rätt talgrupper var inlagda i apparaterna från början kommer sannolikt ställas.
Enligt både Emil och Urban har nätet fungerat bra tekniskt över lag, men det finns sannolikt en rad saker som kan förbättras för att sambandet skall fungera bättre för användarna. Kanske behövs en annan typ av träning och utbildning med träning i samverkan mellan många olika funktioner och över organisationsgränser på en liten geografisk yta. Dessutom behövs sannolikt tydligare belysning av vikten med att rätt talgrupper finns inlagda och hur man kan använda andra talgrupper än sina egna.
Detta var första gången Rakel användes i större omfattning enligt de nationella riktlinjer som publicerades den 1 jan 2013, sannolikt kommer en utvärdering leda till att riktlinjerna kompletteras och utvecklas.
Artikel ur SKEF News nr 4· 2014