Om jag för fem år sedan hade sagt att kollegan ovan kunde jobba på utan ersättning, jobba dygnet runt och dessutom snabbare än alla andra, då hade du trott jag hade tappat det. Idag ifrågasätter ingen Andreas Ivarssons insatser (agentnamnet för min AI).

Från min värld där vi samlar in data och låter människor analysera det ser jag att AI kan göra underverk, snabba, smidiga och enkla analyser av nuläge och en längre analys av trender och omvärld. Här är AI ett steg som gör data mer demokratiserat, mer lättillgängligt, mer förståeligt.

Men låt oss vrida fram klockan, spola fram bandet. Åren tickar på, guld och gröna skogar, AI tar hand om allt mer och vi, ja vi har liksom trasslat in oss i navel-luddet medan vi ser på?

Så vad är då oväderssidan av AI, låt oss beröra ”the dark side”, så du är medveten om riskerna. I modellen ovan har vi ett lager som utgörs av enheter som samlar in data, och ett lager av AI. Vi börjar med enheterna, här finns många osäkra enheter på marknaden. Enheter för datainsamling som saknar tillräckligt robusta säkerhetsfunktioner och möjlighet till uppdatering efter installation, vilket gör dem mottagliga för hackning och obehörig åtkomst.

Kombinationen AI och data medför oro för hur data behandlas och för användarnas integritet. Det varnas också för angripare som kan försöka manipulera AI:s träningsdata eller algoritmer, vilket påverkar AI:s beslutsprocess. Du behöver alltså ha full kontroll på din AI så den inte går att lura eller delar med sig av känslig information.

Med manipulerad indata eller felskruvade modeller för analys kan vi i värsta fall se felaktiga beslut. I mitt scenario ovan kan det innebära att vi skickar ventilationsteknikerna till dem som har stopp i avloppet, frustrerande i sig, men knappast något världen går under av. Det viktiga är att vi har med detta i vårt tänk framöver, AI och IoT är en grym kombination, men med data i fel händer kan det gå galet.

Krönikan publicerades i Critical Communication Swedens tidning CCS News nummer 2 · 2024

Inlägget Andreas jobbar gratis och gnäller inte över övertid [Krönika] dök först upp på From the world of wireless.

Så om vi tittar på tekniker för trådlös kommunikation i sensornät inom IoT, så kallade LPWANs, då står det en dragkampen mellan LoRaWAN å ena sidan och 4G/5G (LTE-M/NB-IoT) å andra sidan. Men vad är LoRaWAN då i min musikanalogi, synth eller hårdrock, och varför?

Är LoRaWAN den rebelliska hårdrockaren som gör revolt mot normer, en rå, otyglad kraften? Eller är den närmare kopplad till synth tack vare dess förmåga att använda nya tekniska egenskaper, exakthet och ett polerat ljud, i likhet med synthmelodierna från 80-talet? LoRaWAN:s förmåga att effektivt leverera data över långa avstånd speglar synth-popens harmoniska essens.

4G/5G då, en litet kluven lösning helt klart med två tekniker inom en standard. I det här fallet kanske nästan bäst beskrivet som ett blandband?* Kan LTE-M och NB-IoT liknas vid mångsidiga tekniker som vägrar att begränsas till en enda kategori, ungefär som musik som spänner över olika genrer eller skall vi istället dela dem till två olika kategorier eller till samma? Nu handlar ju denna krönika om polarisering, så självklart skall vi än en gång ställa två ytterligheter mot varandra.

Här tänker jag att LTE-M, är IoT:s synth-pop-sensation, ungefär som en medryckande, välstrukturerad synthlåt. NB-IoT däremot, det är ju självklart hårdrockens kraftpaket, som tuggar på med aldrig sinande energi, år efter år.

Om du tycker att LoRaWAN är hårdrock eller synth-pop kan variera beroende på dina preferenser. När du väljer uppkoppling handlar det om att skapa den rätta symfonin för dina behov, där du får välja den melodi som verkligen stämmer överens med dina ambitioner. I alltför många diskussioner möts jag av kunder som valt sida, innan de funderat igenom det faktiska behovet. Tänk på det här perspektivet när du diskuterar uppkoppling, kasta av dig värderingarna och lyft fram de individuella styrkorna hos varje teknik utan att tvinga in dem i fördefinierade kategorier.

*Kassettband med blandade låtar, jämförbart de spellistor man skapar i Spotify, men i digital form.

Krönika från CCS News nummer 4 2023

Inlägget Synth eller Hårdrock, LoRaWAN eller 5G? dök först upp på From the world of wireless.

Det är dags att rycka upp sig och ta itu med de utmaningar som ligger framför oss. Tappa inte bort dig i navelsurfande och förnekelse. Tiden att agera är nu. Jag kan ju knappast använda ordet proaktiv om du inte börjat med teknikskiftesövergången redan nu, men det är hög tid att agera för att undvika att hamna i ett hav av kaos när 2g- och 3g-näten försvinner. Framtiden väntar inte på oss, det här måste vi styra upp redan idag!

Vid den senaste uppdateringen från PTS av nuläget på marknaden gjordes det tydligt att många företag inom kommunikationssektorn har svårt att identifiera vilka av deras uppkopplade lösningar som kommer att drabbas. Vi är vana vid den snabba tekniska utvecklingen, men den här gången är det inte bara en ny telefonmodell eller en uppdaterad app vi pratar om. Det handlar om att omvandla hela vår tekniska infrastruktur för att möta framtidens behov, och många känner sig osäkra. Inte osäkra på hur 4g fungerar, utan osäkra på om de kan mena allvar. Stängs verkligen 3g? Andra är osäkra på vilka lösningar som använder 3g eller GSM i verksamheten.

Vi kan inte längre luta oss tillbaka och hoppas på att någon annan ska lösa problemen åt oss. Det är dags att kartlägga alla våra uppkopplade lösningar och identifiera vilka som är beroende av 2g och 3g. Det kan vara allt från säkerhetssystem och M2M-lösningar till äldre tekniska system som måste bytas ut. Så hur gör man då, om man inte har koll? Be din operatör klargöra om något av dina sim-kort löpande använder 3g för anslutning, det kan de se i sina system. Försök identifiera enheten eller i värsta fall, pausa sim-kortets abonnemang och se vem som skriker högt (men säg för guds skull till innan så det inte är ett kritiskt system).

Vi måste vara realistiska. Tiden är knapp, och vi har inte råd att skjuta upp detta. Vi måste börja agera nu för att undvika kaos och störningar i vår verksamhet när de gamla näten stängs ned. Så även ”brandövningen” ovan är snart verklighet, vet alla i verksamheten om det?
Handlar om att planera och samarbeta

Teknikskiftet är inte bara en fråga om att byta ut enheter och uppdatera tekniska system. Det handlar också om att planera och samarbeta. Vi måste vara proaktiva och kommunicera med våra samarbetspartners, leverantörer och kunder för att säkerställa en smidig övergång till de nya teknologierna. Genom att samarbeta kan vi minimera risken för problem och kaos.

Vi har överlevt milleniebuggen, och jag som kommer ihåg den kan dra vissa paralleller, det här är precis på samma nivå, det är system vi har svårt att identifiera som vi måste säkra upp. Så har du någon på kontoret som ansvarade för milleniebuggen och vet hur de gjorde då? Bra, då har du en källa till kunskap att ösa ur.

Krönikan publicerades i bland annat SKEF News och TelekomIdag

Inlägget Endast 100 arbetsdagar med 3g kvar: hög tid att agera dök först upp på From the world of wireless.

Frekvenser tilldelas av ITU, Internationella Tele Unionen. Den internationella frekvensplaneringen är långsiktig, från idé till verklighet tar det ofta 10-12 år att realisera en idé via ITU. Ett sådant exempel är när 3G-bandet på 2,6 GHz-bandet skulle tas fram. Detta började diskuteras inom ITU 1997, beslutades år 2000 och började byggas ut år 2009.

För redan 10 år sedan påpekade jag i ett antal artiklar (en av dem hittar du här) att det inte fanns långsiktiga strategier för frekvenstilldelning av fria band. Jag såg att 868 öppnats som komplement till 433 MHz, men det fanns ingen fortsättning efter det. Att det inte har skett kan vara för att det inte finns någon jättesynkad lobbyverksamhet av de som äger frågan. LoRa Alliance, WiFi alliance med flera springer inte i samma takt som 3GPP vad det verkar från sidan.

Så hur löser man frågan då när man måste gräva där man står? LoRa Alliance verkar tänka att 2.4 GHz är ett bra band att flytta trafiken till som komplement till 868. Kanske inte det bästa stället att flytta tekniken, men det är det enda som är plausibelt med tanke på tillgången.

Så vad betyder rubriken då? Vad har Jon Karlung med detta att göra? Jo, i en rad artiklar trummades Jons budskap ut. Budskapet var att PTS stryper den “tekniskt supersnabba WiFi 6E”. Bra klickbete förmodar jag, men det är inte PTS som stryper trafiken. Frekvenserna är likriktade i hela EU, det är inte PTS fel. I USA finns det fler frekvenser för ändamålet, där finns det också utsikter till högre prestanda. Jon liknade strypningen med A-traktorer som vi är ensamma om i Sverige, men det borde kanske varit en EU-moppe som borde illustrerat fenomenet?

Jon, jag beklagar att inte de fria banden kan erbjuda rätt förutsättningar, men om du vill göra skillnad så börja lobba för WiFi-band som kan vara tillgängliga runt 2040. Innan dess är det svårt att göra något. Fria frekvenser är en förutsättning för en demokratisk framtid, men det sker alldeles för få initiativ för att få till flera, rimliga, frekvenser.

Inlägget Luften är fri även för Jon Karlung (krönika) dök först upp på From the world of wireless.

5G och blandade standarder

Jag trodde att vi skulle få se ett mer blandat utbud av trådlösa standarder i 5G. Men jag hade gissat på att wifi skulle vara en del av 5G (2012 när jag skrev en artikel i SKEF News om det, sen har jag nog sakta tonat ned tanken). Jag hade inte för en sekund kunnat se att avsomnade DECT skulle segla in på en räkmacka och ta den platsen. Den såg jag inte komma.

Att vakna upp med en ny idé

Att hitta fritt spektrum för nya tillämpningar tar 10-tals år. Internationella Tele Unionens Radisoektion, ITU-R, tar på sig just så lång tid minst för att hitta harmoniserat spektrum. Så tänk då att en morgon vakna upp och komma på att det finns spektrum ledigt. Eller, ja spektrum som inte är så populerat. Vet inte om det var exakt det som hände, men det är en kittlande tanke. Att komma på att DECT-spectrum är globalt-ish och det är ganska ledigt för nya gäster att flytta in. Och att sen kunna knyta upp en ny 5G-standard runt detta, som dessutom har stadiga fötter i norra Europa. Häpnadsväckande.

Med en bakgrund inom RF så klappar mitt hjärta för fria frekvensband. Det kan inte bli mer demokratiskt än att spektrum som är fritt är fritt för alla. Den senaste tiden har jag hört röster höjas mot att denna standard skall kunna användas i Sverige. Anledningen är att det finns större organisationer som kommuner, sjukhus och så vidare som använder DECT. Men faktum är ju att frekvensen är fri. Och det är så demokratiskt det kan bli. Men för den som tror att man kan använda fritt spektrum till en enda applikation, teknik eller system, kan demokratin i luften bli en kalldusch.

Det handlar om att söka och sätta gränser. Att ta fritt spektrum för givet är en stor tankevurpa. Extra sårbar blir man om man använder den till långa länkhopp. Med 5G NR+ har man tänkt rätt med korta hopp från enhet till enhet. Det är min fasta övertygelse att detta är rätt sätt att utnyttja fritt spektrum. För hur charmigt det än låter med uppstickartekniker på fria band, så gäller det att de har en genomtänkt struktur. Med 5G NR+ har man träffat helt rätt. Så sorry alla ni som använder DECT-telefoner, ni kommer att behöva ge plats till annat. Ni som tänker att långa länkhopp på fria band är grejen, akta er för för nästa kalldusch, 2022 lämnar alla dörrar öppna.

Inlägget 2022 -upp är ned, och ned är upp dök först upp på From the world of wireless.

I en värld där allt fler processer kopplas upp ökar risken för lyckade cyberangrepp riktade mot viktig infrastruktur. Och det behöver inte vara märkligare än följande. En kommun upphandlar ett kommunikationssystem för att övervaka olika VA-anläggningar. I anläggningen ingår en hårdvara med en molntjänst som används för att övervaka olika apparater i systemets status. Hårdvaran är inköpt med ett SIM-kort och en molntjänst i paketet. Kunden betalar en fast månadsavgift, och det är fantastiskt billigt men bra. Jag sticker ut hakan och säger att en molntjänst oftast inte är något annat än någon annans dator. Det kan vara så att den molntjänsten har en säkerhetslucka. Och eftersom man själv inte kontrollerar den, så kan data hamnar i fel händer. Det här är Huawei-modellen men i andra kläder.

Nu i början av 2022 har vi sett drönarangrepp i svenska luftrum, ubåtsincidenter fast i luften kan man tänka. Det vidriga övergreppet mot Ukraina. Så det är kanske dags att vi dammar av den svenska tigern och tänker oss en anpassning till nutid, där den svenska tigern även har ett fast grepp om vår IT-infrastruktur. Cirkulerar en superkul bild på nätet som jag inte publicerar här, men det handlar om att en svensk håller truten, googla den om du vill. En svensk håller truten är en urbanare nytolkning av den svenska tigern. Budskapet till er är superklart. Var vaksamma, angreppen lär inte minskat i omfattning. Ta ansvar. Täpp till det som behöver täppas till.

Inlägget En svensk håller truten dök först upp på From the world of wireless.

Post och Telestyrelsen har identifierat detta som viktigt, myndigheten föreslår nya regler om driftsäkerhet för att ”säkerställa att marknadens aktörer bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt driftsäkerhetsarbete”, förkortat: nät och tjänster ska vara driftsäkra.

Inför en KomO

Jag kan säga ett som är säkert oavsett kommunikationsnät; förr eller senare kommer det inte fungera igen. De drabbade kan vara allt från de som köpt en dyr lägenhet i Stockholms innerstad utan inomhustäckning till den som bor på landsbygden och inte kan sköta sin verksamhet på grund av dålig mobil täckning.

Nyligen brann ett fritidshus ned bara ett par mil från Sergels torg på grund av dålig täckning och det kanske är dags att någon nu tar ett helhetsansvar för näten.

Jag föreslår att vi lobbar för att införa Kommunikationsombudsmannen (KomO). Likt JämO skulle uppgifterna kunna omfatta även information och opinionsbildning för att öka kunskaperna. På så sätt kanske vi skulle få arkitekter som tänkte mobiltäckning redan vid ritbordet och någon som står upp för de hjältar som trotsar mobilskugga och fortfarande lever på landsbygden.

En rimlig önskan

Jag inser samtidigt att KomO inte kommer att vara mer än en superhjälte i en krönika. Men jag inser också att en helt rimlig önskan är att så långt det går, ha en robust och fungerande kommunikation för alla i samhället. Även våra statliga myndigheter är beroende av att publika trådlösa system fungerar, vikten av en fungerande kommunikationsmångfald kan inte underskattas.

Rakel är inte lämpad för överföring av rörlig video och mobiltelefonnäten är inte framtagna för kriskommunikation, men båda behövs, något som tydliggjorts under det senaste året.

Kommunikation blir sällan bättre av att lägga allt krut på en och samma lösning, finns två robusta lösningar att tillgå kan vi leva i en trygghet att åtminstone en av dem fungerar när det behövs.

Inlägget Mångfald är viktigt i kommunikationsbranschen dök först upp på From the world of wireless.

MSBs roll under branden var att stötta med teknik och se till att nätet fungerade enligt Emil Granström, leveransansvarig Rakel. MSB lånade ut Rakelmobiler till insatsen samt säkrade att nätet fungerade genom tekniker på plats, tillhandahållande av reservstationer samt genom förstärkningar av nätets kapacitet. Enligt Emil fungerade nätet bra rent tekniskt men andra, troligen mänskliga, faktorer gjorde att samband via Rakel inte fungerade rätt under hela insatsen.

Användare på plats vittnar om att räddningsledningen hänvisade sambandet till mobilnäten istället för Rakel på grund av sambandsproblem i Rakel. Detta är något varken Emil eller Urban Rönnqvist, funktionsansvarig Rakel hört talas om. – Vi hänvisar till räddningsledningen i det fallet, det jag hörde var att många var ovana att arbeta under dessa förhållanden med många användare på plats och med samverkan över organisationsgränser, menar Urban.

Att räddningsledningen hänvisade användare till mobilnäten beror sannolikt på att samordnade talgrupper saknades vilket ledde till att de som var där inte kunde prata med varandra. -Det är en brist som uppdagades vid Salabranden att för räddningstjänster så saknas en talgrupp som kan användas nationellt, berättar Urban Rönnqvist. Samtidigt står det i de nationella riktlinjerna att i planeringen av sin kommunikation ska användarorganisationerna analysera sitt kommunikationsbehov och inprogrammera de talgrupper som man kan förutse sig behöva, detta bör då täcka de flesta behov, menar Urban.

Enligt uppgifter hände det att Försvarsmakten kastades ut ur Rakel, något som varken Urban eller Emil hört talas om. -Stundtals blev det ju högt tryck vilket vi parerade genom att öka kapaciteten i nätet. En del kan ha uppfattat att de blev utslängda ur nätet eftersom de kanske inte visste hur man gjorde för att köa för sändning på handapparaten. Många är nog vana att bara trycka och prata i radio från sin vardag, i denna situation var det istället kö i näten stundtals, menar Urban. Senare under insatsen ökades kapaciteten, men i början var det kö.

MSBs roll under krisen de två första veckorna var inte att stödja sambandet, det fanns personal från MSB på ledningsplatsen men ingen med denna uppgift. Det fanns personal från MSB på plats som stöttade sambandsledningen, men inte med sambandsplanering via Rakel. Först Den 13 augusti begärde räddningsledningen stöd för sambandsplanering, två veckor in i krisen. MSB fanns alltså där för att ta hand om Rakelnätet, men inte för att stödja Rakelanvändarna eller hjälpa till med Rakelsambandsplanering.

Bilden av vad som hände är inte helt klar, utan kommer att klarläggas genom den erfarenhetsinsamling som påbörjades under november. Frågor som om de nationella riktlinjerna följdes och om rätt talgrupper var inlagda i apparaterna från början kommer sannolikt ställas.

Enligt både Emil och Urban har nätet fungerat bra tekniskt över lag, men det finns sannolikt en rad saker som kan förbättras för att sambandet skall fungera bättre för användarna. Kanske behövs en annan typ av träning och utbildning med träning i samverkan mellan många olika funktioner och över organisationsgränser på en liten geografisk yta. Dessutom behövs sannolikt tydligare belysning av vikten med att rätt talgrupper finns inlagda och hur man kan använda andra talgrupper än sina egna.

Detta var första gången Rakel användes i större omfattning enligt de nationella riktlinjer som publicerades den 1 jan 2013, sannolikt kommer en utvärdering leda till att riktlinjerna kompletteras och utvecklas.

Artikel ur SKEF News nr 4· 2014

Inlägget Rakeloredan berodde på användarna enligt MSB dök först upp på From the world of wireless.

Saken är den att en rad maskiner, några miljoner elmätare och en betyande andel larmsystem är uppkopplade via GSM, det är därmed inte helt enkelt att bara byta ut allt detta i en handvändning. Så att GSM är dödsdömt, det vill jag hävda är fel. Visst är såväl 3G och LTE framtiden, men GSM är inte dödsdömt, ingen av de svenska operatörerna verkar ha planer på att stänga ned näten. GSM är dyrare att drifta än 3G och LTE, men det sker fortfarande en utbyggnad och uppdatering av nätet.

Telenor har satsat och fortsätter satsa på GSM. -Vi fortsätter att investera i vårt 2G-nät eftersom det är ett bra komplement till 3G och 4G, säger Andreas Hamrin, Telenor. Telenors uppdatering av 2G-nätet 2011 innebar att hela GSM-nätet bytts ut och försetts med nya basstationer och antenner. Genom Telenor och Tele2s samarbete blev resultatet 50% fler basstationer och en utökad täckning i samma omfattning. Nätet byggdes parallellt med 4G och i framtiden kommer det att finnas möjlighet till att dynamiskt fördela kapacitet mellan GSM och 4G i basstationerna beroende på hur efterfrågan ser ut.

Telenor uppdaterade nätet under 2011, även Telia uppdaterade GSM-nätet nyligen. ”Under 2012 förstärktes Telias 2G-nät med 80-talet nya basstationer och kapaciteten förstärktes på fler än 200 platser. Dessutom har det gjorts andra uppdateringar av tekniken för en bättre upplevelse” säger Per Sjöström, Regional Sales Manager, TeliaSonera Global M2M Services.

Även om en utfastning av GSM-näten öppnar för mer utrymme för LTE och 4G vilket innebär lägre driftskostnader och mer kapacitet i näten är det inget som pekar på att GSM kommer att stängas ned. Att det gjorts större investeringar i de europeiska GSM-näten än i tillexempel USA är en betydande faktor. ”Vi har för närvarande inga planer på att stänga våra GSM-nät i Sverige eller på någon annan marknad där vi verkar” sa Tommy Ljunggren utvecklingschef på TeliaSonera i somras, jag är benägen att tro att GSM därmed kommer finnas kvar inom en överskådlig framtid.
+Ulf Seijmer

Inlägget GSM stängs ned inom kort? [debattartikel SKEF News] dök först upp på From the world of wireless.

Sverige är ledande på mobilnät, det är beklämmande att debatten förs på en låg och osaklig nivå. Men när man läser denna interpellation om mobiltäcking av Monica Green från 2012 kanske dagens debatt ändå är på en högre nivå än 2012. ”Förr hade telefoner en mast, och det fanns till och med möjlighet att skaffa extra tillbehör med en större mast. Numera finns inte det. Problemet är alltså dels inte tillräckligt utbyggda nät, dels kapacitetsproblem, men även sämre mobiltelefoner” skriver Monica. Nog var antennerna på äldre mobiltelefoner besvärande, men jag har bestämt för mig att jag aldrig ägt en mobiltelefon med mast.

Inlägget Om mobilnäten dök först upp på From the world of wireless.